Vad gör jag här egentligen?

COP är en besynnerlig bubbla. Jag flyter runt i en inomhusstad med torr luft och spruckna läppar, tomma ord och byråkrati. Tiden inne på konferensområdet går extremt långsamt och extremt snabbt på samma gång. Det är mycket väntan med segt tuggande, men samtidigt ständigt springande stress. Jag rusar från möte till möte utan paus, kommer för sent och går innan det är slut. Engelskan som används är "klimatiska", full av komplicerade FN-förkortningar. Mailboxen fylls på var tionde minut. Den intensiva tillgången till otillgänglig information gör att det viktiga dränks. Det känns som om jag mest flyter runt här inne utan att fatta varken vad som händer eller vad som sägs. Jag är inte ens säker på att jag vill lära mig att fatta fullt ut, för den dag jag finner logik i det här har jag nog slukats upp för mycket och blivit omänsklig. Men det vore ändå bra att fokusera på något, finna min roll och skingra den värsta förvirringen.

Jag har varit förkyld och haft ont i halsen sedan jag lämnade Sverige. Sovit har jag gjort för lite och ordentlig mat har jag varken haft tid att äta eller möjlighet att få tag på. Jag var förvarnad om det, det var just så här alla sa att det skulle vara. COP-mötet är precis som jag har tänkt mig, men samtidigt annorlunda. Jag vet inte riktigt vad det är som är annorlunda. Att det skulle vara stort och mycket som händer samtidigt visste jag ju, och också att det skulle vara trögt och abstrakt. Jag trodde att jag var väl förberedd, men just nu känner jag mig vilse. Kanske är det just själva upplevandet som gör det, att nu upplever jag att det faktiskt är så galet som det sägs. Världen är på väg mot kollaps men ingen verkar kapabel till att hantera problemen på allvar. Allt är så kaotiskt och konstigt, knäppt och katastrofalt. De andra fältbiologerna känner likadant, och det var jag som lurade in dem i det här. Vart leder vår strävan? Kommer det att klarna och bli mer konkret? Undrar om det är värt det.

Varför utsätter vi oss frivilligt för denna frustration och förvirring? Jo, därför att dagens system utsätter världen för det här. Vi som upplever det måste förmedla till alla att det inte räcker med att vänta på att politiker ska lösa problemet, det går för långsamt. Alla måste själva göra allt vad vi kan för att rädda världen!