Planering inför Poznan, som en virvelvind!

Den 1-13 december riktas världens ögon mot Poznan i Polen, där FN:s stora klimatkonferens COP14 kommer att hållas. Officiella delegationer från nästan alla världens regeringar kommer dit för att förhandla om det globala klimatavtal som förhoppningsvis kommer att ersätta Kyotoprotokollet när det går ut 2012.

Utöver de officiella delegationerna med rösträtt kommer massor av andra intressenter till Poznan för att vara med i processen och påverka besluten i önskvärd riktning. Forskare och klimatexperter kommer för att bidra med vetenskapliga beslutsunderlag, företag kommer dit för att lobba, frivilligorganisationer ordnar föredrag och debatter vid sidan om, fixar utställningar, påverkar politiker och demonstrerar. Journalister och media från hela världen kommer till Poznan för att dokumentera och rapportera. Totalt beräknas det bli ca 10 000 personer från hela världen. Omkring 500 av dessa är ungdomar från minst 54 länder.

Att vara ung på ett klimattoppmöte (COP) är som att ingå i en virvelvind. Så har jag fått det beskrivet för mig av ungdomar som har erfarenhet av att ha deltagit på tidigare COP-möten. För mig blir det första gången jag närvarar på COP, men arbetet under förra årets COP13 på Bali följde jag på distans. Förberedelserna inför COP14 i Poznan har pågått i över ett år, så känslan av virvelvind har redan uppnåtts. Runt om i världen finns ungdomsgrupper och delegationer som planerar utåtriktade aktioner, läser in sig i detalj för att ha skarpa argument och påverka i komplicerade frågor, tar kontakt med sina nationella politiker och pratar med media. Det pågår hur mycket förberedelser som helst för att så mycket som möjligt ska kunna uppnås på plats i Poznan.

Global koordinering och planering sker på mängder av maillistor med olika teman. Det finns en planeringshemsida för ungdomar och globala arbetsgrupper med namn som policy, governance, action, outreach, media, communications, youth constituency och messaging. Utöver dem finns det ett flertal listor för regional och nationell samordning och särskilda grupper för olika delegationer. Det råder full aktivitet som har intensifierats alltmer de senaste veckorna. Nu får jag sisådär en 50-70 mail om dagen, varav det stora flertalet rör ungdomsförberedelser inför FN-mötet i Poznan. Det ordnas också chatmöten, telefonmöten och möten på Skype.

Det kan vara svårt att få en överblick och sätta sig in i allt som händer, och det är en stor utmaning att inte förlora sig i för mycket byråkrati. Det är viktigt att koordinera allas insatser för att undvika dubbelarbete och ineffektivitet, men allt måste inte beslutas gemensamt. Allas bidrag blir pusselbitar som för oss framåt i det stora hela. Den överväldigande känslan är att det är spännande och otroligt peppande att vara en del av allt detta engagemang för världens framtid. Förväntningarna är höga inför Poznan!